Periodiska systemet r
•
Periodic table
Tabular arrangement of the chemical elements ordered by atomic number
This article is about the table used in chemistry and physics. For other uses, see Periodic table (disambiguation).
The periodic table, also known as the periodic table of the elements, is an ordered arrangement of the chemical elements into rows ("periods") and columns ("groups"). It is an icon of chemistry and is widely used in physics and other sciences. It is a depiction of the periodic law, which states that when the elements are arranged in order of their atomic numbers an approximate recurrence of their properties is evident. The table is divided into four roughly rectangular areas called blocks. Elements in the same group tend to show similar chemical characteristics.
Vertical, horizontal and diagonal trends characterize the periodic table. Metallic character increases going down a group and from right to left across a period. Nonmetallic character increases going from the bottom left of the periodic table to the top right.
The first periodic table to become generally accepted was that of the Russian chemist Dmitri Mendeleev in ; he formulated the periodic law as a depend
•
Det periodiska systemet är ett tabell ovan kemins atomslag. Vi går här igenom hur ni tolkar en periodiskt struktur, och hur atomslagen delas upp inom grupper (vertikalt) och perioder (horiontellt) beroende på deras gemensamma attribut. Vi att föreslå eller råda något att ni har en periodiskt struktur framme då du läser detta, förslagsvis det vid den denna plats länken.
I en periodiskt struktur har varenda atomslag tilldelats en fyrkant i tabellen. För kol skulle den kunna titta ut således här:
Informationen inom varje atomslags ruta förmå variera mellan olika periodiska system. Ibland anges exempelvis hur flera elektroner likt det finns i varenda skal. vid Internet-baserade struktur brukar mer information finnas med än i pappersbaserade.
Atomslagen är ofta uppdelade inom metaller, icke-metaller och halvmetaller, och färgkodade därefter. Färgvalen är dock upp mot illustratören inom fråga.
Metaller existerar ämnen tillsammans med speciella attribut såsom god elektrisk ledningsförmåga och blank yta. Ickemetaller saknar metallernas attribut, och besitter istället förmåga att existera som gaser, eller producera kovalenta bindningar för för att skapa större molekyler. Halvmetaller är en begrepp vilket används lite svepande, då deras attribut varken existerar hel
•
Periodiska systemet
Periodiska systemet, även kallat grundämnenas ordning,[1] är en indelning av grundämnen och atomslag efter deras ökande atomnummer (antal protoner i kärnan), och även kemiska och fysikaliska egenskaper samt elektronkonfiguration i de yttre elektronskalen. Denna ordning visar periodiska trender, såsom grundämnen med liknande egenskaper i samma kolumn (grupp). Det finns även fyra rektangulära block med approximativt likartade kemiska egenskaper. Inom varje rad (period) återfinns i allmänhet metallerna på den vänstra sidan, medan icke-metallerna återfinns på den högra sidan.
Den första versionen av periodiska systemet ställdes upp av Dmitrij Mendelejev (), som var först med att publicera sina resultat, och Lothar Meyer. Allt eftersom nya grundämnen upptäckts och den teoretiska grundvalen för systemet fördjupats, har det modifierats och förfinats.
Ännu ej bekräftade grundämnen har tilldelats provisoriska namn, sammansatta av symboler för atomnumrets siffror inspirerade av räkneord från latin och grekiska, således: 0 = nil; 1 = un; 2 = bi; 3 = tri; 4 = quad; 5 = pent; 6 = hex; 7 = sept; 8 = okt; 9 = enn. Namnen avslutas med suffixet -ium. Exempel: