Kognitiv perspektiv på lärande

•

I gårdagens blogginlägg skrev jag mina tankar om behaviorismen, och idag står kognitivism på tur. Alla läroteorier kan ni läsa om i i Säljös bok Lärande, skola, bildning.

Kognitivism

Det var på talet som behaviorismen började ifrågasättas och den kognitiva revolutionen tog fart. Till skillnad från i behaviorismen anses människan enligt kognitivismen inte längre vara någon viljelös varelse som kan betingas till att lära sig vad som helst utan människan anses styras av medvetna avsikter och motiv. Läraren ska inte längre vara den enda aktiva i läroprocessen utan även eleverna förväntas vara aktiva.

Fokuset läggs på hjärnans funktioner

Kognitivismen lägger fokus på hjärnans kognitiva processer så som exekutiva funktioner, perception, minne, problemlösning, kreativitet och informationsbearbetning. Den kognitivistiska lärteorin försöker svara på frågan hur man kan stödja elevernas inlärningsförmåga på bästa sätt. Ett stort fokus läggs på arbetsminne. Olika mentala processer såsom varseblivning och minnesprocesserna anses påverka individens känslor och beteenden. Visuellt och auditivt stöd är populära i kognitivismen då dessa inslag har visat sig stödja elevernas lärande.

•
Det behavioristiska perspektivet nöjde sig med för att beskriva hur stimuli når våra sinnesorgan och sedan skapar enstaka respons dock detta perspektiv intresserar sig alltså till det liksom händer däremellan. Hur väljer vi vilka stimuli liksom vi bör uppfatta samt hur bearbetar vi informationen? Man skulle därför behärska säga för att detta perspektiv blir enstaka utveckling från behaviorismen dock man bör minnas för att detta perspektiv även fokuserar på omedvetna tankar även om dem inte står ensamt inom fokus. Den mänskliga hjärnan bearbetar ständigt inkommande stimuli och oss reflekterar knappt över hur den fungerar i vardagen. Ibland fullfölja vi djupa analyser samt jobbar vid att medvetet lösa bekymmer men den större delen av tiden är detta blixtsnabba tolkningar som görs. Oavsett ifall tankarna existerar medvetna alternativt omedvetna därför menar detta perspektiv för att det existerar våra tolkningar av stimuli som får oss för att agera samt känna liksom vi gör.
Fördelar med perspektivet
Perspektivet lär människan att förbättrad förstå varför hon tänker, känner samt beter sig som denna gör genom att denna uppmärksammar annars outtalade idéer. De kognitiva metoderna utföra att oss reflekterar kring oss själva, de ger oss enstaka större självkännedom och tillsammans denna ett möjlighet
•
Begrepp och arbetsuppgifter
Viktiga begrepp inom kognitivt perspektiv
Kognitivt schema
Automatiska tankar
Kognitiva förvrängningar
Självschema
Kognitiv terapi
Arbetsuppgifter kognitivt perspektiv
Vad är ett kognitivt schema? Hur bildas våra kognitiva schemans?
Vad är en automatisk tanke? Ge ett exempel på hur ett kognitivt schema kan ge upphov till en automatisk tanke.
Förklara vad filtrering och komplettering är för något. Varför använder vi oss av dessa omedvetna mekanismer?
Ge ett eget exempel på de kognitiva förvrängningarna övergeneralisering och personalisering.
Beskriv ett experiment som visar hur människor som utsätts för ett stimuli som aktiverar ett kognitivt schema förändrar sina beteenden på grund av detta.
Vad är egentligen ett självschema. Ge ett exempel på hur självschemat kan ha påverkats av den kultur man växer upp i. Hur kan din självbild påverka dig i din vardag, försök att komma på ett exempel.
Det är viktigt för oss att behålla den bild vi har av oss själva, varför är detta viktigt? Ge ett exempel på strategier som vi kan ta till för att behålla våra självschemans.
Vi lagrar i våra hjärnor erfarenheter från situationer vi kommit i kontakt