Invandrare vårdbehov
•
SJUKVÅRD. Asylmigration har av vissa setts som räddningen för vårdsektorns personalbrist. Detta är önsketänkande; tvärtom har de med utländsk bakgrund ett större (åldersstandardiserat) vårdbehov än den infödda befolkningen.
Det märks just nu sannolikt tydligast inom tandvården, men diabetesepidemin är tvärt emot vad Johan Carlson skriver inte isolerad till ”rika länder i Mellanöstern”. I en förhållandevis fattig region som Palestina har procent av den vuxna befolkningen diabetes typ 2.
Inom mitt område, barnsjukvården, finns andra exempel på hur migration leder till ökat vårdbehov; inte bara infektioner och blodsjukdomar, utan också olika funktionshinder är vanligare hos migranter. I grupper med kusingiften ses både mer utvecklingsstörning, missbildningar och ovanliga genetiska sjukdomar. Autism är av okänd anledning vanligare hos andra generationens invandrare, speciellt i den somaliska gruppen. Cerebral pares (hjärnskada) är mycket vanligare hos utlandsfödda, som nu utgör 17 procent av alla barn med CP i Sverige, oftare med svårare funktionsnedsättning, skriver Mats Reimer, krönikör och barnläkare i Mölnlycke på Dagens Samhälle.
-Pettersson säger att detta är ännu et • Svenska vetenskapsman har olika syn vid vilken slags äldrevård såsom är bäst för invandrare — integration med svenskar eller vård i sammanhållna nationsgrupper. dock de existerar eniga ifall att hänsyn alltid måste tas mot individens behov, när detta är möjligt att utföra det. 11 januari Det finns inom Sverige nära personer vilket är äldre än 65 år samt födda utomlands, vilket motsvarar 18 andel av dem äldre inom landet. Praktiskt taget varenda kommun ställs nu inför den svåra uppgiften för att ge flera av dem en god äldrevård. Hur ska detta ske? bör man placera äldre invandrare av olika nationaliteter tillsammans med svenskar i äldrevården eller måste man hitta särlösningar var nationsgrupper får vård, plats för sig, på sitt eget språk? Forskare ser väldigt olika vid denna situation, beroende vid från vilken horisont dem betraktar den. Ur en vårdperspektiv blir vissa saker viktiga, ur ett vidare samhällsperspektiv ser de något annat. Sirkka-Liisa Ekman är disputerad sjuksköterska samt docent nära institutionen till klinisk neurovetenskap, arbetsterapi samt äldrevårdforskning nära Karolinska institutet. disputerade denna på enstaka avhandling angående hur äldr • Herr talman! Jag vet knappt vad jag ska säga, Jeff Ahl, men jag börjar med att säga att vi från regeringens sida inte står i riksdagens kammare och ljuger. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer SKL är tydligt med vad som är det underliggande trycket på välfärdstjänsterna. Det är inget konstigt på något sätt. Från fram till mitten av talet har antalet personer över 64 år i Sverige varit drygt 1,5 miljoner, men under den senare delen av det här decenniet beräknas antalet äldre överstiga 2 miljoner. Inom de kommande decennierna beräknas antalet 65 år och äldre vara över 3 miljoner. Då måste man naturligtvis på ett realistiskt sätt rigga hälso- och sjukvården för att möta det ökade vårdbehovet. Man kan inte låtsas som att det inte finns. Då kommer politiken inte att kunna lägga fram några lösningar för att möta äldre multisjukas vårdbehov. Jag konstaterar att vi står inför ökade behov i hälso- och sjukvården och det faktum att en stor andel av vård- och omsorgspersonalen inom hälso- och sjukvården kommer att gå i pension. Fram till kommer ungefär nya medarbetare att behöva rekryteras till den svensk
Inte självklart vilken vård som existerar bäst på grund av äldre invandrare
Invandringens konsekvenser för den svenska sjukvården