Textstorlek läsbarhet

Användbarhetsboken berättar hur man gör webbplatser tillgängliga samt användbara. Läs den denna plats, eller beställ från Bokus eller Adlibris.

Fördelen tillsammans med em samt % existerar att dem ger användaren möjlighet för att själv ställa in enstaka textstorlek likt passar henne.

Nackdelen är för att många brukare utan personlig förskyllan drabbas av oläsligt liten ord. Detta gäller dem liksom har grundstorleken inställt vid lägre än normalt, ett inställning såsom är korrekt att råka göra från misstag samt utan för att vara medveten om detta - samt därmed utan att äga en aning om vilket man skall göra till att åter få texten läslig.

Vägen ur dilemmat existerar att ej använda ord som existerar så små att den kan bli oläslig. Gränsen för hur liten texten får göras är olika för olika typsnitt, dock gränserna till hur små några från de vanligaste typsnitten är kapabel göras utan att riskera att bli oläsliga inom Internet Explorer är dessa:

• Verdana 69% (eller em) - dock 76% ger påtagligt förbättrad läsbarhet samt är bara aningen större

• Georgia 76% (eller em)

• Arial 86% (eller em)

• Times New Roman 86% (eller em)

Problemet med denna lösning existerar att ingen text förmå göras riktigt lit

•

Ge webbplatsen en god läsbarhet

Ange typsnitt i stilmallen

Med hjälp av CSS-regeln @font-face kan man visa vilka typsnitt man vill, även sådana som användaren inte har installerade på sin dator. Ibland kan det dock vara nödvändigt att frångå organisationens grafiska profil på webbplatsen, eftersom text på skärm ställer andra krav på läsbarhet än tryckt text.

Typsnitt som linjärerna Verdana, Tahoma och Trebuchet och antikvan Georgia är speciellt framtagna för läsning på skärm, och ger därför god läsbarhet på webbplatsen. Times New Roman är å andra sidan speciellt framtaget för smala dagstidningsspalter och därför mindre lämpligt att använda på en webbplats.

Var sparsam med grafiska markeringar som kursiv och fetstil i löptexten på webbplatsen. Fetstil används framför allt för att markera nyckelord i en text. Kursiv text kan precis som i tryckt text användas för att markera betoning. Vill man ge titlar på skrifter och liknande en grafisk markering är citattecken att föredra framför kursiv text.

• Ange i stilmallen vilka typsnitt som ska användas för olika objekt.
• Laborera inte med flera olika typsnitt och teckengrader för samma typ av textelement (exempelvis brödtext).

Tänk

•

Läsbarhet och den läsvänliga texten

Texter skrivs i första hand för läsarens skull och bör därför anpassas för denne. Ökad läsbarhet sker genom sådant som hänsyn till typsnitt, radavstånd, radlängd, marginaler och bilders placering. Påverkar gör också språkliga och stilistiska faktorer.

Radavstånd

Att använda för näraliggande eller för glesa rader gör i båda fallen avkall på läsbarhet. Drygt en halv textrads höjd som mellanrum är något att utgå från. Radavstånden kan behöva ökas mer vid långa textrader och omvänt kan smala textsjok se väl glesa ut med standardiserat avstånd.

När det gäller texter som ska överlämnas för granskning ( manus till förlagslektör) brukar dubbelt radavstånd anbefallas eftersom det ska finnas utrymme till anteckningar inuti texten.

Radlängd

Vad som är en optimal radlängd beror på textens övriga typografi och miljö. Fallen är många, allt från en tidskrift med flerspaltig text till webbsidor som ska kunna beses med olika skärmstorlekar.  

Språkrådets allmänna rekommendation är 55–60 nedslag per rad (källa: Svenska skrivregler. ).

När det gäller textutformning i webbmiljö kan du använda en typografikalkylator för att anpassa tecken per rad m