Tjej och killsnack

När Aage Rais var liten och gick i skolan tyckte han det tråkigaste som fanns var att se film på lektionerna. För jämt var det problemfilmer, filmer om mobbing, om barn som stal eller slog varandra med cykelkedjor - och alltid var det samhällets fel. Det var riktiga talsfilmer. [I]Tjejsnack och killsnack[/I] är därför den film som Aage Rais önskar att han själv hade fått se när han var i den åldern. Det enklaste är att kalla den för en fejkad dokumentär. Aage Rais sökte sig tillbaka till den klass i hemstaden Århus där han hittade huvudrollerna till långsfilmsdebuten [I]Anton[/I] häromåret. Han pratade med klassen, de gick nu i sjuan, och inte minst hade han flera turer med föräldrarna innan han fick carte blanche att göra en film om ungdomarnas liv. En film som utspelar sig under en enda lång natt på en klassfest. Med andra ord kom det att handla mycket om den första kärleken, det sexuella uppvaknandet - om alla dessa känslostormar som ungdomarna ännu inte har någon kontroll över. För oss som är tonårsföräldrar finns här gott om igenkänning. Det är en extrem lågbudgetfilm, runt miljonen i danska kronor. Och Aage Rais har sannerligen fått ränta och utdel

•