Normalvärde laktat blodgas
•
Ett vanligt samt viktigt test på sjuka patienter.
Sammanfattningsvis:
Blodgas bör tas arteriellt hos patienter i cirkulatorisk chock, alternativt för för att korrekt behärska avgöra nivån av hyperkapni hos tex KOLpatienter, samt för patienter med komplex metanol rubbning.
- Venös blodgas som screen ersätter arteriell inom de flesta fall.
- Skillnad inom pH ligger runt (högre skillnad hos patienter inom grav chock, varför arteriell blodgas bör tas vid patienter in cirkulatorisk chock).
- pvCo2 som besitter normalvärde venöst är normalt även arteriellt. (% sens för 6 kPa vilket cutoff). Ju större avvikelse, desto mer differens. utmärkt för screening, men till patienter vilket retirerat tidigare, eller misstänks kunna utföra det existerar arteriell blodgas direkt för att föredra.
- pO2 skiljer sig förstås, men POX mätaren hjälper oss där.
- Laktat diffar enstaka del: 0,,5 enligt några studier, dock ju högre värden desto högre diskrepans. Som screening fungerar venös blodgas.
- Diabetes ketoacidos: venös blodgas räcker. (pH diffar 0,)
Kalkylator:
Konverterare mmHg till kPa bla:
Se över vad ni äger för möjligheter till utvidgad blodgas: ofta vägvinnande tillsammans elektrolyter, Krea, även Ca och Cl kan fås, liksom COHb, MetH
•
En lätt medvetandepåverkad och förvirrad patient, allt ser bra ut till jag får en blodgas i handen med pH och laktat på Vad har jag missat, var ska jag börja? Frågorna hopar sig och patienten ligger medvetandesänkt och kan inte ge några svar på mina frågor. Är det så enkelt som en kramp i hemmet eller ska jag aggressivt utreda tarmischemi?
Som med alla tillstånd blir det enklare om man har ett kortare samling diagnoser att överväga. Vid stegrade laktatvärden är det en stor skillnad på 3 och I detta inlägg går jag igenom de mer extrema värdena. Dessa definieras ofta som >10mmol/L. Är man orolig är >8mmol/L en bra gräns.
Sammanfattning
- Behandla avvikande vitalparametrar
- Utred i första hand utifrån klinisk bild
- Bred labutredning (inkl salicylat och toxiska alkoholer)
- Läs på om handläggning och lokala riktlinjer/logistik för akuta tillstånd där snabb handläggning påverkar prognos (som brandrök, tarmischemi, chock)
- Vanligaste orsakerna: chocktillstånd (septisk, kardiogen chock, blödning), HLR, leversvikt, tarmischemi och kramp
- Flera samtidiga tillstånd förekommer ofta
Indelning och terminologi
- Normalt: (metodberoende)
- Utt
•
Detta är ett avsnitt ur Hypocampus läs mer
Anestesiologi > Diffusion, blodgas och syra-basbalans
Blodgas
Intro
Viktiga parametrar/begrepp
- pH är ett logaritmiskt mått på aktiviteten av vätejoner i en lösning dvs -log(H+). [H+] = 40 nmolar = 4 x 10-8 mol/l → -log(4 x 10-8) ≈ 7,40 = pH
- Om pH varierar 6,,75 så varierar [H+] nmol/l
- Normalt pH i arteriell blod är 7,,45 (venöst 0,04 lägre) - Intracellulärt är pH något lägre (ca 7,0)
- En process som sänker pH kallas för acidos och en en process som höjer pH kallas för alkalos. Det är viktigt att separera dessa begrepp från acidemi och alkalemi då en person till exempel kan ha en kompenserad acidos med ett normalt pH (dvs ingen acidemi).
- Förändringar i pH påverkar enzymers funktion och därmed även cellulärfunktion
- Kroppen reglerar pH genom buffertsystem och kompensationsmekansimer
pCO2
- Ventilationsparameter - pCO2 är ett mått på balansen mellan cellulär produktion av CO2 och mängden CO2 som försvinner genom utandningsluften, dvs ett mått på respiratorisk reglering av pH
- Referensintervall (arteriell blodgas), skiljer dock bara ca 1 kPa mellan venöst och arteriellt blod
- Kvinnor: 4,,0
- pH är ett logaritmiskt mått på aktiviteten av vätejoner i en lösning dvs -log(H+). [H+] = 40 nmolar = 4 x 10-8 mol/l → -log(4 x 10-8) ≈ 7,40 = pH
- Utt