Kom och låt oss sjunga text
•
1. Låt oss idag sjunga,
sjunga angående Jesu nåd!
Gamla och unga
prise hans kärleksråd,
prise hans kostsam nåd!
2. sky och jorden
är av hans ära full,
dock är denne vorden
fattig på grund av mänskors skull,
barnen av stoft och mull.
3. Villigt han tagit
sjukdom samt nöd vid sej,
tåligt fördragit
allt som är kapabel trycka mej,
fast han ej syndat, nej.
4. Han dryckesställe vår sveda,
genomled korsets död,
just för för att freda
oss ifrån Guds vredes glöd,
ja, ifrån en för alltid död.
5. Allt för för att vinna
åt sej en utvald brud,
som idag kan finna
nåd och behag för Gud,
klädd i hans sköna skrud.
6. Låt oss nu sjunga
evigt om denne vän!
Hjärta samt tunga
prise hans kärlek än
här och inom himmelen!
Text: Lina Sandell (32 år), bearb.
Musik: Ur Ahnfelts sånger
•
1. Kom, låt oss nu förenas här
med änglarna i höjd
samt tusen, tusen helgon där
och sjunga med stor fröjd
Texten publicerades första gången i Isaac Watts Hymns Andra strofen, som bygger på Uppenbarelseboken , har ofta (som här) gjorts om till refräng, ovanstående version känd från The Revival Tune Book, London Till Watts originalversion har annars ofta Johann Crügers melodi till Med tacksam röst och tacksam själ blivit använd. Den första svenska översättningen utfördes av baptisten och bokförläggaren Gustaf Palmqvist för andra samlingen av hans Pilgrims-Sånger.
Det är inte ovanligt att psalmförfattare inspirerats av den himmelska sång som återges på flera ställen i Uppenbarelseboken. Tillsammans med Gamla Testamentets ojämförligt omfattande sångsamling, Psaltaren, är denna Nya Testamentets och Bibelns sista bok den främsta inspirationskällan till den kristna kyrkans lovsånger. Att sjunga med himmelens änglar och helgon har uppfattats som en förövning eller "förfest" inför den saliga evigheten hemma hos Gud.
Före ca hade inga psalmer av Watts, och ö.h.t. nästan inga psalmer från den anglosaxiska världen, tagits in i svenska sång- och psalmböcker, där tyska luthe
•
50Din spira, Jesus, sträckes ut
så långt som dagen hinner.
Ditt rike står till tidens slut,
det står då allt försvinner.
Ditt namn bekänns med himmelskt mod,
och för ditt kors, din segerstod,
nedfaller folk och kungar.
2. Det barn som föds till dig man bär,
till dig man flyr i döden.
Om du i lyckan bortglömd är,
man söker dig i nöden.
Där friden bryts, där orätt rår,
på plågans bädd, i sorgens år,
din tröst allena gäller.
3. Kom, Jesus, var i ve och väl,
i liv och död oss nära,
och gjut i var förkrossad själ
din Ande med din lära.
Oss styrka giv till helig strid
och samla oss i evig frid
då du all världen dömer.
Text: Frans Michael Franzén , ngt bearb.
Musik: Tysk folkvisa, Wittenberg
51 Ditt namn, o Jesus, upphöjt är
högt över alla namn.
Himmel och jord dig hyllning ger,
vårt hopp, vår trygga hamn.
Vi har ju blott ett enda hopp,
vi har blott ett försvar,
men det är nog
att Jesus dog
och att för oss det var.
2. Ditt namn åt syndare förvisst
till frälsning givet är,
det borttar syndens skuld och skam
och frid till hjärtat bär.
Vi har ju blott ett enda hopp
3. Ditt namn den svage skänker mod,
det liv åt världen bragt.
Du varje boja lossa kan
och