Delar av ordföljden
•
Svenskan har en minst sagt krånglig ordföljd. I denna artikel gås de viktigaste reglerna för ordföljden i svenskan igenom.
Vanlig ordföljd: S-V-O (subjekt-verb-objekt)
Denna ordföljd brukas när det inte finns något fundament (det vill säga annat/andra ord) som börjar meningen istället för just subjektet. Exempel:
Om meningen börjar med ett fundament, kommer ordföljden vara F-V-S-O (fundament-verb-subjekt-objekt) i följande fall:
- När fundamentet är ett tidsadverbial. Exempel: &#;Förut gillade jag henne.&#; Märk att verbet kommer innan subjektet här. Tidsadverbialet kan även vara en samling ord, som till exempel &#;för några år sedan&#;.
När fundamentet är en underordnande konjunktion, kommer ordföljden i satsen vara S-V-O:
- Jag vet inte om du gillar mig. (Om är underordnande konjunktion i satsen &#;om du gillar mig&#;) Ordföljden är här S-V-O.
När fundamentet är en underordnad sats, kommer ordföljden att vara F-V-S-(O):
- Huruvida hon gillar mig, vet jag inte. (Inget objekt i huvudsatsen).
I vissa fall finns det ett underförstått &#;då&#; som påbörjar en bisats, där kommer ordföljden att vara F-V-S-(O):
- Om du vill, (då) följer jag med dig.
Här kan du läsa mer
•
Ordföljd: Få ordning på orden
Något som flera Svenska B-elever kämpar tillsammans med är för att placera orden i korrekt ordning. detta gäller framförallt bisatser dock även huvudsatser med omvänd ordföljd kunna vara krångligt.
I svenskan finns klara mönster till ordens ordning. Dessa mönster avslöjar mot exempel angående det existerar ett påstående eller enstaka fråga.
Påstående: Han går nu.
Fråga: Går han nu?
Ordens ordning beror bland annat vid om detta är en påstående alternativt en fråga men även om detta är huvudsats, vilken slags huvudsats detta är alternativt om detta är enstaka bisats. Dessutom kan dem ord liksom kallas på grund av adverb (idag, nu…) samt satsadverb (inte, naturligtvis, väl…) komma vid olika ställen i ett mening.
För att bli bättre vid det på denna plats med ordföljd är nästa termer utmärkt att uppleva till:
Huvudsats: En sats som kunna stå till sig egen. En huvudsats består minimalt av subjekt och predikat. Exempel: Eleverna (S) studera (P).
Bisats: En sats som inleds med enstaka bisatsinledare (eftersom, att, när…) och vilket behöver kopplas ihop tillsammans med minst enstaka huvudsats till att utgöra en fullständig mening. Exempel: Eftersom eleverna studerar…
Satsdelar: En satsdel är detta ord/grupp från ord likt en sats består från. Subj
•
Den svenska ordföljden
Introduktion till svensk ordföljd
Svenska meningar följer ofta en fastställd struktur, vilket gör språket tydligt och förståeligt. Den svenska ordföljden kan beskrivas som subjekt-verb-objekt (SVO), där ett subjekt följs av ett verb och sedan ett objekt, som i "Katten jagar musen". Men det finns många undantag och variationer som ger meningar en mer naturlig eller korrekt ton beroende på kontext.
Rak ordföljd
Rak ordföljd är den vanligaste formen av ordföljd i svenska meningar, där subjektet kommer före det finita (böjda) verbet. Ett typiskt exempel på rak ordföljd är "Eleven skrev en uppsats". Denna struktur används i huvudsakliga satser där meningen börjar med subjektet.
Omvänd ordföljd
Omvänd ordföljd inträffar när det finita verbet föregår subjektet i en mening. Detta sker ofta i frågor, som "Kommer du på mötet?", men kan också förekomma när andra satsdelar, som adverbial, placeras först i en mening: "På lördagen åkte de till stranden".
Undantag och specialfall
Även om rak och omvänd ordföljd är de två huvudsakliga typerna av ordföljd i svenska meningar, finns det undantag och specialfall:
- Frågeord: I frågor används ofta omvänd ordföljd fö