Hur många dog av rödsot
•
Dödbok från epidemiåret
Sjukdomsepidemier har drabbat Sverige och världen i alla tider och kommer att fortsätta göra det med jämna mellanrum hur bra dagens sjukvård än är. Bakterier och virus är trots allt bland de få organismer som kan överlista människan. Denna gång tänkte vi berätta om den landsomfattande epidemi som drabbade Sverige åren och som beräknas ha avslutat livet för drygt fem procent av landets befolkning, alltså mer än var tjugonde svensk.
Sjukdomen som slog till mot Sveriges befolkning med full kraft detta år var dysenteri, eller rödsot som är det namn de flesta släktforskare känner igen den under från dödböckerna. Idag drabbas några hundra svenskar av sjukdomen varje år men de flesta har smittats utomlands och ytterst få avlider till följd av smittan. På talet var läget ett helt annat. Modern sjukvård och antibiotika fanns inte att tillgå.
Namnet rödsot kommer sig av att sjukdomen resulterar i blodiga diarrér. Andra symptom är magkramper och feber. Dysenteri kan orsakas av amöbor men det är endast varianten som kommer från Shigella-bakterier som ger upphov till epidemier. Sjukdomen fick en mycket snabb spridning då den till skillnad från andra ep
•
Många dog i dysenterins epidemiska utbrott under och talen
17 oktober
Dysenteri var på och talen en farsot som skördade många offer. I somliga socknar orsakade sjukdomen drygt 90 procent av alla dödsfall under vissa utbrott. En avhandling i historia från Göteborgs universitet har kartlagt dysenterins demografiska och medicinska historia.
Dysenteri, eller rödsot som sjukdomen tidigare kallats i Sverige, är fortfarande ett stort gissel i utvecklingsländer. I västvärlden är däremot sjukdomen numer nästan obefintlig. Men innan dödligheten i infektionssjukdomar minskade under talet drabbades Sverige tidvis av mycket kraftfulla utbrott av rödsot med katastrofala följder.
&#x; Sjukdomen hade förödande effekter men de geografiska skillnaderna var samtidigt stora. Till exempel kunde dödsfallen i rödsot under enskilda år utgöra över 90 procent av alla dödsfall i en socken, medan närliggande socknar gick nästan helt fria från sjukdomen, säger Helene Castenbrandt, avhandlingens författare.
Helene Castenbrandt har undersökt rö
•
Dysenteri
Dysenteri (förr rödsot eller bållsjuka[1]) är enstaka akut tarminflammation. Den är kapabel orsakas från bakterier alternativt amöbor såsom oftast kommer in inom matspjälkningskanalen genom att man äter smittad mat. inom tarmarna uppstår då enstaka inflammation såsom allvarligt försämrar allmäntillståndet. Smittan sprids ifrån dåligt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig och föda men även direkt mellan människor. Dysenteri kan behandlas med antibiotika. I u-länder är dock antibiotika kostsamt, och viss förekomst från antibiotikaresistens finns hos dysenteribakterier. Viktiga symptom är stark diarré samt blod inom avföringen. andra vanliga symptom är magkramp, feber samt smärta inom ändtarmen. Mindre ofta förekommer också blodförgiftning och njursvikt. Rödsot plats en vanlig sjukdom före talet.
Dysenteri delas in i numeriskt värde huvudtyper:
- Den ena orsakas av bakterier i släktet Shigella. dem första dysenteribakterierna upptäcktes från den japanska läkaren Kiyoshi Shiga.
- Den andra orsakas från protistenEntamoeba histolytica.
Etiologi
[redigera | redigera wikitext]Bakteriedysenteri
[redigera | redigera wikitext]Patienter med bakteriedysenteri kan ofta tillfriskna utan antibiotikabehandling. dock antibiotikabehandling rekommenderas