Hur många präster i

Bokförläggaren Abbe Bonnier gav fria sker och tidigare ärkebiskopen Anders Wejryd gjorde tummen upp. Historikern Gunnar Wetterberg, känd från tv-program som vid spåret samt Fråga skogsdunge, hade skrivit böcker ifall både trädbevuxet område och ingenjörskåren. Vad skulle det nya ämnet bli?

Med sin bakgrund i prästsläkt hade han länge varit intresserad från samspelet mellan prästerna samt deras samling.

– Kyrkohistoria handlar vanligtvis om kyrkornas roll inom politiska uppgörelser och lärostrider. Det på denna plats med prästen lokalt inom sitt kontext är underbeskrivet. Jag insåg att detta fanns något där, säger Gunnar Wetterberg.

Svår skrivprocess

Han letade upp mejladressen till sin gamla kamrat från tiden då denne satt inom styrelsen på grund av Sveriges elevers centralorganisation, Anders Wejryd. ”Vad tror ni om detta?”, frågade denne. Wejryd instämde, här fanns definitivt en hål för att fylla.

Skrivprocessen besitter varit svårare än denne trodde. eftersom ämnet existerar så glest kartlagt äger Gunnar Wetterberg fått vandra i genom mycket ämne. Han lutar sig ödmjukt mot både historiska urkunder och modern fackkunskap.

Samtidigt kräver detta onekligen kaxighet att utan teologisk kompete

•

Präst

En präst är en person med auktoritet att leda religiösa ceremonier samt fungera som förmedlare mellan människa och gud. Prästen kan frambära folkets böner och offer till gud.

Präster finns i flera olika religioner, bland annat i kristendom, hinduism och shintoism. De saknas dock inom bahá'í och islam, även om exempelvis imamer och mullor har delvis motsvarande roll. I modern judendom är en rabbi formellt en rättslärd och lärare, men har i praktiken fått en roll som påminner om en prästs. Prästkasten, kohanim, har en symbolisk funktion vid vissa högtider.

Inom många lågkyrkliga rörelser används inte begreppet präst, utan den religiösa ledaren kallas predikant. Inom många av dessa rörelser är även gränsen mellan präster och lekmän flytande.

Kristendomen

[redigera | redigera wikitext]

Inom kristendomen används begreppet präst på flera sätt. Å ena sidan är alla kristna präster i kraft av det allmänna prästadömet, då de har rätt att själva framföra sina böner till Gud utan någon förmedlare. Å andra sidan är Jesus ur ett perspektiv den ende prästen, eller översteprästen, som framburit det fullständiga offret som gjort alla andra offer onödiga, nämligen sig s

•

Kyrkan och siffrorna

av GIANPAULO SALVINI

Det är ett känt faktum att kyrkans livaktighet och tron som driver präster och troende inte kan mätas i siffror och statistik. Gud allena känner till de dolda djupen i de unika relationer som han har till människor.

Trots detta kan kyrkan inte leva utanför tidens och rummets dimensioner. Därför kan hon inte heller avstå från att mäta sina kvantitativa aspekter, om än utan att förvänta sig att dessa ska utgöra en heltäckande bild. För detta syfte har Vatikanens institut för Kyrkans statistik sammanställt volymerna Annuario Pontificio samt Annuarium statisticum ecclesiae . Resten av denna artikel kommer redogöra för statistik från den förstnämnda boken, som kan bidra till att ge en bild av de förändringar som skett avseende kyrkans numerär. Jämförelserna är gjorda mellan år och , det vill säga de första fem åren av påven Franciskus pontifikat.

Strukturellt sett har sedan fyra nya biskopssäten blivit upprättade, därtill en eparki, två territoriella prelaturer, ett apostoliskt exarkat samt en apostolisk administration.

Antalet biskopar i världen har ökat, från 5  till 5  (3,9 procent fler). De områden som har sett den snabbaste til